Har suttit och skrivit om den här texten minst 10 gånger nu men kan inte komma på ett bra sätt att beskriva med ord hur ledsen och besviken jag är just nu, man ska absolut inte ha förväntingar på människor, man blir alltid besviken på något sätt, det har jag lärt mig.

Att en sån glad och nästan lycklig tid kan vara så kort som man inte trodde, som man trodde skulle vara inte föralltid men en längre tid som tog slut en dag, just idag.

Sitter och tänker på hur bra vissa har det, och hur man mer än gärna vill leva en annans liv för någon vecka eller så,kanske föralltid ,men du du har dig själv att skylla, jag har själv satt mig i den här skiten, inerst inne har jag bara mig själv att vara besviken på.